Utvärdering 2007

Sammanfattning år 2007

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Japp :)

2. Höll du några av dina nyårslöften? Använder mig inte av nyårslöften ;)

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nej

4. Dog någon som stod dig nära? Nej

5. Vilka länder besökte du? Tunisien och Abderon

6. Är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008? Mer lajv! Mer pengar (vart tar mina pengar vägen?), mer teater.

7. Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas? ehh, datum? 31 oktober till 4 november var trevliga datum :), samt Karloskar i somras.

8. Vad var din största framgång 2007? Vice sekreterare i elevrådsstyrelsen? Nä, men att jag har blivit så enormt mycket tryggare i mig själv.

9. Största misstaget? Finns säkert många, men jag tror inte jag har gjort bort mig något alldeles enormt..

10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Ja, lite sjuk.

11. Bästa köpet? Ehhehe, räknas upplevelser? LAJVET! Men annars får det väl vara cheap-monday-jeansen.

12. Vad spenderade du mest pengar på? Lajv, tror jag, eller möjligtvis julklappar.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Att få åka på lajv, minns fortfarande rosa-moln-glädjen :)

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007? "Å om det skulle komma en friare till mig...", och allt av MCR

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare :D

16. Vad önskar du att du gjort mer? Vet inte...

17. Vad önskar du att du gjort mindre? Kritiserat mig själ i efterhand för saker som inte går att ändra. Jag tänker igenom allt som jag har gjort under en dag och funderar alltid på hur jag kunde gjort istället. Från och med 2008 ska gjort vara gjort och glömmas bort. Därmed bastu! ^^

18. Hur tillbringade du julen? Som vanligt.

19. Blev du kär i år? Ja...

20. Hur många one night stands? Inga.

21. Favoritprogram på TV? Hmm, Let's Dance och House, jag kollar knappt på TV.

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året? Jag hatar inte folk, jag bara passar inte ihop med dem. Och jo, det finns en person jag inte "passar ihop med".

23. Bästa boken du läste i år? Hmm, kan inte säga Harry Potter, och skulle jag säga Hurusom man sig klädde skulle jag bli klassad som medeltidsnörd, så jag säger Vargbröder.

24. Största musikaliska upptäckten? Alla lajvsånger, samt att jag faktiskt kan spela lätta visor/låtar på gehör, det visste jag inte ^^

25. Något du önskade dig och fick? En ritplatta till datorn. Och jag fick ju åka på lajv.

26. Något du önskade dig men inte fick? Ja, men jag önskar ju mig så konstiga saker med, försök att förklara för föräldrar varför man önskar sig 3 meter ylletyg...

27. Årets bästa film? Narnia, fast det var väl inte i år?

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2007? Det vanliga tror jag.

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Mer lajv, mer pengar (=mer lajv ^^), roligare lärare (syftar på EN), och ja, mer social träning för min del ^^.

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2007? Å, ve o fasa. Allt ifrån pluggis med knut i nacken och glasögon till emo, och sen nu är jag någonstans mittemellan, men envisas fortfarande med sjalar, scarves och cheap-mondays. Min reaktion på JC nya jeans-modeller ala 70-talsutsvängda jeans var kväljningar...

31. Vad fick dig att må bra?

32. Vilken kändis var du mest sugen på? Måns Zelmerlöv - att stoppa i ett paket och skicka till Kina ett tag, bara så att man slapp höra "Brother, oh Brother"...

33. Vem saknade du? Ehh, pass

34. De bästa nya människorna du träffade? Lajvmänniskorna, underbara allihop! Å så allihop i min nya klass.

Jag fick lite lust att skriva något här, men glömde vad... :S
Jag sitter iallafall här vid datorn och lyssnar på musik. Lajvmusik, vad annars?
Längtar efter mer tyg att sy i. Funderar på om det blir något av "Vilse-lajvet" i januari eller hur det nu blir. Hade varit sjukt synd om det inte blev nåt, för jag har världens underbaraste karaktär till det. Världens mest blåögda, veliga, förvirrade stackars värdshuspiga. Tror allt gott om alla kan inte för sitt liv förstå varför Nora inte vill ha henne och resten av syskonskaran hos sig. Dessutom har jag och Moa världens sjukaste, roligaste, knasigaste bakrundshistoria för våra roller. För att inte avslöja för mycket säger jag bara att den infattar en pyroman till köpmansson, ett stearinljus, samt ett numera uppbränt dass ;). Och så min och Moas sjuka inlajv-dialog som vi bara måste prova. Och så ska jag få sjunga lajvvisor igen! ÄLSKA lajvmusik, så sjukt härligt. Så underbart att sitta tilsammans runt en eld, lyssna till eldens sprakande, skogens ljud, sjunga med i de bitar man kan och bara ha det trevligt. Eller lyssna på någon som verkligen kan berätta historier, som Kejra : "Jag mötte en gång en man på ett värdshus och han berättade för mig att....". Värdshuset! Värdshuset när spelmännen spelar bitar som folk känner igen och alla sjunger med. Värdshuset när han som spelade flöjt bara spelade samma melodi om och om igen, och Alma tillslut kastade vantar på honom. Hon träffade rakt i ansiktet men han såg bara lite förorättad ut, och fortsatte tuta. På tal om tuta låg det ett blåshorn påvårt bord och Doris viskade något om att han absolut inte fick se det, för då skulle det bli ett fasligt tutande. Givetvis såg han det, och fi fick rådet att stoppa fingarna i örenon. Gott råd =). Å så har jag lyckats få in lajv i dethär inlägget också! Hemska mig!

Hej, god morgon och god danföredopparedan ^^.

Nu har jag varit lite huslig igen, har precis skalat 20 potatisar. Häromdagen handsydde jag en lajvmössa i ylletyg och fållade den 3 meter långa kanten på min mantel. Julskinkan står i ugnen och julgodiset ska kokas. Tommy Körberg och Sissel sjunger Julen är här. Ändå vill inte julstämingen infinna sig. Vad är det som är fel? Det är till och med lite rimfrost på träden så här dagen innan julafton. Det var mer än jag hoppats på faktiskt. Allt beror säkert på att jag inte har hunnit varva ner än. Jag har gått i hundraåtti hela veckan. Planerat, skrivit, köpt julklappar, slagit in julklappar, bytt julklappar, önskat folk en god jul, helt enkelt stressat en hel del. Jag älskar julen, jag älskar vintern, jag tycker att det är allra härligast ute när det är 5-10 minusgrader och snö. En riktig vinter är härligare än en riktig sommar för mig. Jag tycker om att pyssla med mitt på kvällarna i skenet från stearinljus. Det blir en jul i år med :)

Nu ska jag lyssna på historiens bästa julsång: Mariah Carey - All I want for christmas

GOD JUL

Sköt dig själv och skit i andra?

Ska det verkligen vara så? Ska vi bara se till vårt eget bästa?
-Bara jag har får mitt kaffe så gör det inget att det har plockats av barnarbetare som inte ens har råd till mat varje dag. Jag är inget engagerat helgon egentligen, jag är en vanlig medel-Svennsson, men jag har reagerat ändå. På två saker:

Jag reagerade på en diskussion på ett forum jag besöker med jämna mellanrum, och fick upp ögonen för något jag inte tänk på överhuvud taget! Man är så van så man reagerar inte när folk inte säger tack, eller när de applåderar när någon tappar något i matsalen, eller skrattar när någon ramlar eller tappar något. Ingen hjälper till att plocka upp eller frågar hur det gick! Varför skulle de förresten det? Sköt dig själv och skit i andra säger man väl? Men varför då? Kan man inte tacka om någon håller upp dörren. Kan man inte hjälpa personen som tappar ut sina saker på marken? Jo, självklart kan man det! Jag gör det, varför gör inte fler det?

Sak nummer två var en film om andra världskriget vi såg på SO-lektionen idag. Den handlade om Sophie Scholl och hennes bror som greps för att de spred anti-nazistisk propaganda på ett universitet. För mig var de otroligt modiga människor som gjorde något. De dömdes till döden. Sen, efteråt började jag fundera: Skulle jag göra samma sak om Sverige blev en diktatur? Jag vet inte, men jag vill kunna säga att jag skulle göra det. Jag frågade två kompisar. De skulle inte göra det. Aldrig. Vad händer om alla bara slutar bry sig? "Äh, vadå, jorden går ändå under om fem miljarder år, dessutom lever inte jag när växthuseffekten börjar märkas på allvar..."
Jag vill vara någon som bryr sig om världen, men världen är alldeles för stor för mig. Jag kan inte. Ingen kan ensam.

Jag kan inte göra någonting alls åt nånting, inbillar jag mig. Jag vill att mitt liv ska fortsätta som det alltid har gjort. Samma inrutade mönster. Man tittar lite på världens-barn-galan, men tycker att det är för hemskt, och slår över till ettan och tittar på "Så ska det låta" i stället. Jag blundar. Blundar och vill inte öppna ögonen. Vet redan att det är så mörkt. Världen är mörk. Men människor föds inte onda! Jag förstår inte hur folk kan påstå något sådant. Vill inte se hur allt är. Vill bara att någon annan ska lösa världsproblemen.
-Snälla någon, rädda världen!
Och jag kommer aldrig att bli någon-som-kan-rädda-världen, någon måste göra något, eller åtminstone säga till på skarpen så att vi små människor får reda på vad vi ska göra. Men vem är någon?

Detta är berättelsen om fyra personer som hette Alla, Någon, Vemsomhelst och Ingen.

Det fanns ett viktigt jobb som måste göras och Alla var säker på att Någon skulle göra det. Vemsomhelst kunde ju ha gjort det, men Ingen gjorde det. Någon blev arg eftersom det var Allas jobb. Alla trodde att Vemsomhelst kunde göra det, men Ingen insåg att Alla skulle göra det. Det hela slutade med att Alla skyllde på Någon när Ingen gjorde det Vemsomhelst skulle kunna ha gjort.

GOD NATT!

Blogg, blogg eländigt ekande tomma blogg!

Ja, jag är kass, värdelös och urdålig på att uppdatera min blogg! Slå mig! Eller helst inte...
Men nu till min fantastiska förklaring *ehrrm*: Jag vet inte vad jag ska skriva om!

Så, nu var det sagt. Visst, jag har väl saker att skriva om, om jag hade haft tiden att sätta mig ner och skriva. Men just nu bara organiserar och planerar jag saker. Jag har till och med rullat och stekt köttbullar idag. Det ni! Jag har beställt tyg till lajvkläder och köpt julklappar till folk. Konstaterat att det bara ät två dagar kvar till jullovet och att jag fortfarande inte har någon julklapp till pappa, mormor och morfar, farmor och farfar... Jag känner mig så huslig och lite som en gammaldags karkiatyr på en blandingng mellan tonåring och husfru från medeltiden :P JAg ska roa mig med att handsy en lite medeltida mössa och en klänning (ska sys på maskin, fållarna för hand) på jullovet och ordna med annat pryttel och låtsas att jag tar det lungt och njuter av julefriden.

Vilken julefrid förresten? Var är julstämingen? SNÖ! Snö för sjutton! Jag försöker få lite julstäming genom att slå in presenter och sjunga julsånger, men när man har sjungit allihop man kan fyra gånger om så vill man sjunga annat. Pepparkakorna och lussekattenerna är djupfrysta och skolans julmat smakade plast. Ekonomin ligger nära nollstrecket, och det gör även termometern i köket. Men ingen snö!

"Jag vill ha tretti grader kallt och tomtar överallt och en skog av gröna granar
Jag vill ha snötyngda hus, tusentals ljus och kulörta kulor i drivor"

Ja, det definerar väl min version av en riktigt lyckad jul. Men nu har jag åtminstone kommit på något att skriva, så ytterligare ett inlägg ska det bli ikväll.

GOD JUL!

Lajvabstinens ^^

Näe, inte nu igen tänker ni, eller hur? Inte ska hon väl skriva om sina förbaskade lajv nu igen? Joho då, det ska jag, för jag har så grym lajvabstinens. Jag längtar tillbaka hem till Abderon! Vill dit nu!

Jag vill gå hela långa vägen mellan byn och adelslägret med en tung vattenhink, svänga in vid stenmuren och se de blå paviljongerna. Jag vill diska, jag vill hugga ved i långklänning, jag vill sova i tält. Jag vill nästan till och med diska fisksoppe-skålar, bara jag får lajva igen! Jag vill tillbaka till kvällen på värdshuset, kvällen i Oxenfeldts läger och den underbara kvällen vid elden när Kejra berättade spökistorier som fick en att se sig oroligt över axeln så fort det prasslade i skogen. Jag saknar att gå sida vid sida med alla underbara lajvare jag träffade och bara tala om meningslösa saker. Jag saknar att binda näcken och jag saknar alla små roliga incidenter, som när den som gick i täten av ledet påväg tillbaka från byn, ledde alla fel, rakt ut i skogen :). Jag saknar all snobbig adel. Jag saknar till och med att bli knuffad ur vägen för att jag inte hinner flytta mig när Vendela Pilskjöld och hennes livvakter ska gå förbi. Saknar! Saknar Noras sjuka kommentarer om potatisen som visade sig vara ägg, saknar Jean Silfwertungas snobbiga uppsyn, saknar att samla ved. Saknar, saknar, saknar! Jag vill hem till Abderon! NU!

Ehh, ja, jag varnade för lajvabstinens, och det blev ju inte bättre av att jag chattade med lajv-Petra på msn igårkväll...

Hej Världen!

Det var väl en storslagen rubrik skriven av en liten människa som jag?
Här sitter jag i dunklet i arbetsrummet. Har precis ätit en clementin. Gott. Lyssnar på musik. The Police - Every breath you take. Dagen till ära iklädd en rosalila poltröja och mina grå struprösjeans. En svart sjal runt midjan och åttiotals-våfflat hår. Drömmer om en annan värld. Vad gick fel? Allt är fel svar. Allt gick inte fel! Mycket gick bra också. Men nu är världen fel. Kan någon svara på varför?

Har du någonsin verkligen öppnat ögonen?
Har du någonsin verkligen försökt ta in det som händer utanför din egen lilla värld?
Har du någonsin skämts för att du har det så bra när andra lever i ett helvete?

Jag borde vara en lycklig människa, eller hur?
Jag har några riktiga vänner, ett hem, en familj.
Jag är duktig i skolan, lägger ner tid på saker som andra tycker är viktiga.
Jag gör saker och lär mig saker inför framtiden.
Men vad gör jag då i nuet?
Det känns som om något saknas inuti.
Jag gör inte saker för min egen skull. Jag engagerar mig i saker för att andra inte klarar det själva. Jag måste klara allt bättre än mina föräldrar gjorde. Att göra något jag verkligen innerst inne vill utan att behöva tänka på allt annat runt omkring skulle vara ett privilegium.
Jag ska verka så vuxen hela tiden. Stor flicka, stora tjejen, nästan vuxen.
Jag ska ta ansvar och bry mig. Jag får inte skita i allt. Inte en enda gång får det gå dåligt.
Det har gått dåligt och jag har lovat att det aldrig ska hända igen.
Jag håller med, nickar och ler. Varför skulle jag klaga, det får jag bara skit för?
En lyckad fasad. Hon som klarar allt.
Lung, sansad, vet hur allt ska vara. Det är så ni ser mig, tänk om det inte stämmer?
Frågar ni så svarar jag. Glömmer ni så ordnar jag.
Jag har sålt min själ till andra.

Jävligt smart, eller hur?

Övriga smaskiga lajvdetaljer som inte fått plats

Japp, det finns en massa detaljer till som inte fick plats, så here we go.

Först ut: Hur Vi träffade Doris och Alma

Tredje dagen var jag och Moa på väg till offen för att ordna något. På vägen möter vi två personer med en hund som vi inte kan motstå at klappa. Det visar sig att de spelade sjöfarare till för ungefär en halvtimme sedan, då de avrättats. Det var alltså deras ångestskrik vi hörde när vi passerade kyrkan den dagen. De ska nu skaffa nya roller, och vi kommer överens om att vi måste känna varandra på något vis in-lajv. Off har vi inte känt dem mer än ett par minuter. När vi konmer en bit på vägen ser vi en lösspringande hund (dock inte sjöfararnas) som springer fram och tillbaka på vägen. Vi fångar in dem och någon minut kommer Doris och Alma (jag har ingen aning om vad de heter på riktigt) körande i sin bil och får syn på oss med hunden. Vi får låna ett koppel och går mot bebyggelsen på andra sidan vägen för att hitta någon som kan ta hand om hunden och ringa polisen eller vet vem som äger den. efter en lång promenad hittar vi till sist ett bebott hus, och den som bor där vet också vem hunden tillhör. Skönt. Vi återvänder till lägret och sedan framåt kvällen dyker Doris och Alma upp i lägret och frågar efter vägen till byn ;).

Historien om herr Johannes död
- eller hur det faktiskt var...

Herr Johannes var adlig page åt Hans nåd Sverker Silfwerpil. Han uppskattade att visa sig aningen förmer än de två småpigorna Hilda och Disa, som också de arbetade i följet. En morgon ungefär ett glas efter morgonmålet när pigan Hilda satt och frös vid elden kom Herr Kanslers skrivarlärling rusande och kallade på fröken Falkvinges livmedikus. Hon skrek att Johannes var döende och att det var brådskande Skrivarlärlingen hastade iväg tätt följd av Livmedikusen.

Ungefär ett yterligare att halvt glas senare dök en av Hans nåds soldater upp i lägret. Han stödde en mycket illa sårad Johannes, som tidigare uppväckts från de döda av den Gyllene Systern. Dessvärre kunde varken hon eller livmedikusen läka hans skador. Han lades att vila på sin bädd, och de två småpigorna skickades för att hämta mat och dryck åt honom. När Hilda dök upp med Johannes mat, fick hon se soldaten stå på knä, böjd över Johannes som hostar, skakar och rosslar. Det knyter sig i magen på henne när hon inser att herr Johannes håller på att dö. Hon vet inte riktigt varför, men hon vill så gärna bara hålla honom i handen och säga något tröstande. Johannes drar ett sista rosslande andetag och tystnar. Föralltid. Hilda drar flämtande in andan för att försöka dölja en snyftning. Hon står handfallen med matbrickan i händerna och frågar förvirrat vart hon ska göra av maten. Soldaten säger kort att Johannes inte behöver maten längre. Han får allt han behöver hos Uijin. Soldaten ger de två småpigorna i uppgift att täcka liket, och under tystnad placerar de en filt över Johannes kropp.

Därefter lämnar Hilda tältet med brickan i handen, och pigan Ylva fråga om Johannes inte skulle ha maten. Hilda ser ner i marken och svarar nästan ohörbart att Johannes inte längre behöver maten. Ylva ber henne att upprepa det hon sa, eftersom hon inte hörde det. Lite högre den här gången säger Hilda att herr Johannes inte behöver maten längre.
- Varför inte? Frågar Ylva, och med darrande stämma svarar Hilda att Johannes är död. Död.
Hilda sjunker ihop på en bänk vid eldstaden och betraktar lågornas dans under tystnad.

Eller ja, så var det kanske inte riktigt, men det beskriver ungefär händelseförloppet, och var antagligen betydligt roligare att både läsa och skriva än ifall jag skulle följt verklighetens händelser slaviskt. När jag och Moa skulle bege oss hem från lajvet på eftermiddagen den kvällen såg vi Johannes sitta vid eldstaden, och vi fick i efterhand reda på att när vi varit i byn med Kallas hade han kommit ut ur tältet, blygt leendes och sagt:
- Goda nyheter, jag var bara medvetslös...

Lajv dag 4

Vi vaknade ungefär ett halvt glas (halvtimme) efter gryningen och steg upp ur våra sovsäckar, som dessutom rullat ut sig ur filtarna, så att en glansig, definitivt omedeltida sovsäck syntes lite väl bra. Den här morgonen var isande kall och jag var glad att jag sovit inlajv med både ylleklänning, tjockstrumpor, vantar, Belas mössa samt struthätta. Tog en stund att vakna ordentligt, men man vaknar brutalt snabbt när man blir ivägskickad för att hämta vatten. Man borde alltid knata en kilometer varenda morgon, man mår så bra då. Eller åtminstone den kilometern med tom hink, sen när man ska tillbaka med en full hink är det inte lika skojigt längre, men ack så underbart medeltida :). Att gå tillbaka tar betydligt längre tid än att gå till byn, så efter en stund hörde vi munkarnas morgon-mässande. Jag vände mig om och insåg att de var påväg åt samma håll som vi, och min karaktär blev givetvis rädd. Jag har ärligt talat fortfarande ingen aning om varför hon är rädd för munkarna. Så Hilda skyndade på stigen, och eftersom hon faktiskt har bättre kondition än Disa, var hon snart flera meter framför henne. Men på grund av att hon inte ville vara orättvis mot Disa och lämna henne hos munkarna, så erbjöd hon sig att bära även Disas hink. Ja, ont i ryggen fick jag ju, men själv göra själv ha, det var trots allt jag som skrev min egen karaktär och hittade på att hon skulle vara rädd för munkar ^^. Men efter ca 300 meter var munkarna oroväckande nära i Hildas ögon så hon frågade lite försynt om inte Disa kunde bära sin egen hink en stund nu, det var ju trots allt inte så långt kvar. det gick Disa med på, och en hink lättare skyndade Hilda på stegen med rädslan molande i bröstet. Hon blev tvungen att välja mellan att lämna hinken i lägret och därmed slippa möta munkarna eller att hjälpa Disa med hennes hink också, och därmed bli tvungen att då förbi munkarna. Hon valde det första alternativet, och återvände sedan kvickt tillbaka till Disa och bar hennes hink till lägret när munkarna passerat. Lagom till när vi återvände till lägret andra gången kom munkarna in i lägret mässandes "U-u-ujin hö-ör min bön" och välsignade lägret. Precis när en av munkarna säger: Slå an den endes ton, och den andre munken slår på gong-gongen stiger solen ovanför trädtopparna. Så otroligt häftigt att jag inte ens fnissade, utan visade den vördnad inför munkarna som faktiskt förväntades av mig. Frukosten bestod av jättegod havregrynsgröt och äppelkompotten och plättarna som inte åts upp föregående dag. Ljuvligt gott!

Efter en halvtimmes frysande och inget görande alls dök Kallas upp och erbjöd oss att prova hans pilbåge, vilket vi givetvis inte tackade nej till. det var jätteroligt och det var först när vi slutade skjuta på träden (som fått agera måltavla) jag såg att halva min vänsterhand var alldeles rödfärgad av blod, som visade sig komma från ett sår vid tummen. Jag har f ö fortfarande ett ärr där. Antagligen var det "snörningen" högst upp på pilen som orsakat det.

När vi kom tillbaka från pilbågsskjutandet bad Bela mig och Disa (Moa) att gå och hämta ved, eftersom Hans nåd ville ha elden brinnande hela natten. Men precis när vi skulle lämna lägret gick fållen på Disas klänning upp, och den vägrade låta sig nålas fast. Så Hilda fick fortsätta ensam mot byn. Eftersom Hilda avskyr att vara ensam kom hon att tänka på Doris och Alma som bodde i ett undanskymt läger på en kulle, ungefär halvvägs till byn. Så hon tog sig efter mycket klättrande bland pinnar, stenar och rötter upp till deras läger och blev bjuden på kakor och nyponsoppa. Dessutom lärde jag mig en ny sång, som jag inte tänker skriva här, då den äro allt för opassande i bildade sammanhang (aka jätte-snuskig). efter en stund var jag tyvärr tvungen att göra det jag blivit ivägskickad för, nämligen hämta ved. Så Hilda tackade så mycket för kakorna, nyponsoppan och det trevliga sällskapet och begav sig in till byn. Med famnen full av ved återvänder hon till lägret. Där möts hon av Kallas som undrar om inte hon och Disa vill följa med in till byn, eftersom han inte uppskattade att vandra ensam på vägen i tiders som de för tillfället. Givetvis följde vi med och vi hade en trevlig pratstund på vägen mot byn. I byn mötte vi åter Doris och Alma som berättar att de har fått reda på vem som är far åt barnet Doris väntar (hon spelade gravid). En rik man vid namn Marcus Lexus Geller. Medan Kallas försvinner iväg för att betrakta handelsbodens varor får Nora som står i dörren till värdshuset syn på oss och ropar på oss. Hon och en annan av pigorna på värdshuset som ska gifta sig med en soldat i Falkvinges följe, berättar att den andra pigan som ska gifta sig har sett konstiga tecken på sin blivande makes arm, och de är nästan helt säkra på att han är mörkervän. De ber oss att sprida ryktet till så många som möjligt för allas säkerhet.

Givetvis berättar vi för Kallas vad vi har hört, som blir lite förskräckt och orolig för vår säkerhet, och säger åt oss att vara på vår vakt i lägret, speciellt när inte han och/eller Kejra är där, och när Silfwerpils soldater är i byn. Hilda blir nästan lite rörd över att han bryr sig. Sedan bjuder Kallas på ett stop cider, och efter det är det dags att bege sig tillbaka till lägret för hemfärd, till verkligheten igen, då Moa mådde dåligt och ville åka hem.

Att se alla bilar och gatlyktor och ljus och komma hem igen var nästann en chockartad upplevelse. Jag hade gärna stannat kvar i Lind ett tag till. Dock var det väldigt skönt att duscha efter fyra dagar i skogen utan dusch...Det här lajvet var nog det häftigaste jag varit med om i hela mitt liv. Slår alla chaterresor i världen!

Lajv dag 3

Från denhär dagen minns jag inte så hiskeligt mycket, däremot minns jag kvällen! Underbara härliga fantastiska lajvare finns det! Efter några timmars vedhuggning (får jag ge alla ett råd: Hugg aldrig ved i långklänning!) och flängande till och från byn med vattenhinkar och samlandes och bärandes av ved började det skymma, och vi begav oss till Dam Pilskölds (aka Fru Oxenfält av de andra kättiska följena ^^) läger. Vi hade fått off-order av Erik att inte för allt i världen kalla henne fru Oxenfält, or otherwise skulle inte våra stackars karaktärer få det så roligt... Efter att ha ätit en bakad potatis och äggröra som inte alls smakade illa, men den var miiiil ifrån Petras underbara fisksoppa, men grytan efter den var ett H-e att diska dagen efter.... Efter en stund blev det dags för allihopa att ge sig in mot byn för minnesgudstjänst till markgreve Oxenfälts ära samt krigsråd och herremännen visade sig och vi samlade ihop oss för att gå. Det tog en stund, och eftersom det var becksvart ute så gick aldrig jag och Moa mer än 1 meter ifrån Petra/Bela, och hon hade dessutom en lykta. Så när vi går på vägen/stigen mot byn, ca 50 personer sammanlagt i kompakt mörker med stearinljuslyktor som enda ljuskälla skriker någon plötsligt: Halt! för fulll hals. Alla stannar och när det börjar skrikas om svartblod (orcher) stod jag seriöst som förstenad tills Petra viskade åt mig att komma närmre henne. Fy farao vad in-lajv jag var då. Jag stod där och höll i Petras arm och undrade vad som skulle hända. De två synliga svartbloden infångades och medtogs till byn. Nu i efterhand fick jag reda på att ytterligare fyra eller sex svartblod hade stått i skogen och betraktat oss. Tur vi inte visste det då, då hade jag definitivt inte velat gå där. Speciellt inte näst sist i det långa ledet. det var bara Hedwig och någon soldat till bakom oss. Jag tror inte att de visste hur mycket min karaktär litade på dem, hon hade lungt lagt sitt liv i deras händer om det hade gällt något sådant. Bara att möta Hedwigs blick och se hennes samanbitna annsiktsuttryck i skenet av lyktan gjorde mig nästan lugn igen. Däremot litade inte Hilda (min karaktär) lika mycket få Fröken Falkvinges soldater, vilket kanske var klokt med tanke på vad vi fick höra om en av soldaterna där dagen efter... Och bara att se Kallas, och se hur lungt och vettigt han betedde dig (egentligen hon off) gjorde att Hilda överhuvudtaget inte bröt ihop totalt av allt snubblande i den nattsvarta skogen, rädslan för svartbloden, och den största rädslan av dem alla: att tappa bort de andra eller att bli lämnad ensam. Så, med ett krampaktigt grepp om Belas arm fortsatte jag mot byn. Eftersom vi gick bland de sista i ledet hade det redan hänt lite saker när vi kom in till byn och stannade i utkanten av den lilla torgliknande platsen. Munkarna stod inne i sin kyrka och skrek att de skulle ta b ort de vidriga svartbloden från deras kyrkas närhet, och diskussionen om ifall man skulle förhöra eller avrätta svartbloden var i full gång. Hans nåd var åtminstone god nog att ge oss ledigt och vi begav oss till värdshuset en stund pratade lite granna. Sedan begav vi oss till kyrkan för gudstjänst. Tvi vale vad rädd jag var för att göra bort mig. Men jag tror inte att jag var så in-lajv någon gång på hela lajvet som jag var under den gudstjänsten. Det var en dopgudstjänst för två pigor som skulle gifta sig påföljande kväll. Prästen predikade en stund, han berättade om en by som troget bad till Uijin, men som aldrig arbetade och därför svalt invånarna ihjäl. Meningen med den berättelsen var att tala om för oss att man måste arbeta, trots sin tro på Uijin. Jag satt som trollbunden hela gudstjänsten, och när vi sedan skulle gå fram och knäböja för att ta emot Uijins ljus och bli välsignade av prästen började man nästan undra om inte allt faktiskt var på riktigt. Jag satt där med mitt huvudet nedböjt och stearinljuset i handen och bad Uijin om förlåtelse för min karaktärs synder, och jag tror aldrig jag har varit med om dess like. Så fruktansvärt häftigt var hela känslan av att tillhöra något stort, att spela sin roll både för sin egen och alla andras skull, som om jag var någon som hörde dit. Underbart.



Efter gudsstjänsten gav sig Petra, jag, Moa, Febe och Christel (Bela, Hilda, Disa, Ylva och Estrid in-lajv) tillbaka i mörkret till dam Pilskölds nästintill tomma läger. Jag tror bara att det var Egon (som f ö kallades Runkar'n av pigorna i lägret, dont ask me why...) Sibylla och några andra pigor samt rådgiverskan fröken Trana där. Vi, eller snarare Egon, konstaderade att efterrättten var färdig men att adeln inte var där, så den underbara äppelkompotten fick fortsätta puttra över elden. Så vi slog oss ned vid en annan eldstad och Bela började sjunga vackra visor, nästan så man ville gråta ibland. Jag tror att de hette Den tvångsrekryterade soldaten, Vårvindar friska, visa i molom och semdsvisan, samt någon snuskig som hette Pigan och drängen, som man kanske kan gissa vad den handlade om.... När det blev lite gladare och snabbare visor beklagade sig fröken Trana över att hon inte hade någon mungiga med sig, varpå det slog mig att jag hade ju en i min pung (ja, det heter pung, den där lilla påsgrejen man hänger i bältet) så jag erbjöd henne att låna den. Hon blev lite konfunderad över varför jag inte kunde spela själv om jag hade en, men jag sa att jag inte var något vidare duktig på sådantdär. Men det lät jättefint med mungigan till Vårvindar friska. Efter en stund insåg vi att det skulle ta åtskilliga timmar innan hersskapet behagade ta sig tillbalka till lägret för att äta efterrätt, så på Egons initiativ,och med Belas godkännande försåg vi oss med plättar och härligt varm äppelkompott med kanel.



Jag kom på att jag mindes Egons skojiga sång om en katt, så håll till godo:



Ge din katt en träsko så att man kan höra när den kommer
Katter borde klampa, så att man kan springa därifrån tippetippetipp

Ge din katt en lykta så att man kan se den när man kommer

Katter borde lysa, så att man kan springa därifrån tippetippetpptipp

Ge din katt en sur sill, så att man kan lukta när den kommer

Katter borde stinka, så att man kan springa därifrån tippetipppetipptipp



När äppelkompotten var äten (vi vågade inte ta så mycket att det skulle märkas, för vad skulle ers nåd säga då?) och alla visor sjugna föreslog Bela att vi skulle ge oss tillbaka in till byn, och sagt och gjort, vi fem Silfwerpilspigor tackade Egon, Sibylla, fröken Trana och de andra för det trevliga sällskapet, försåg oss med lyktor och vandrade iväg i mörkret på stigen mot byn. alla viktiga adelspersoner hade ett viktigt möte, så vi begav oss till värdshuset och slog oss ned. Snacka om att vi blev förvånade när en soldat som min karaktär tyckte var aningen otrevlig kom fram till oss och sade att några sökte fröknarna Hilda och Disa. Jag undrade i mitt stilla sinne vad Ers nåd Silfwerpil och Herr Kreuz hade befallt om nu. Det visade sig att det inte alls var Hans Nåd som ville något, utan Doris och Alma som ville ha lite sällskap (mer om Doris och Alma senare). Vi hade trevlig och det var ett fasligt drag på värdshuset. Nora Vilse (Millens karaktär) kom fram till oss och bjöd oss på cider, "till tappra pigor i höstmörkret" som hon sa. Alla sjöng, skrattade och var glada, och glömde alldeles bort att Abderon var det sita riket i världen, att svartblogen tagit sig innanför muren, att upprorsmännen hade tagit vadstället och vice versa. Så plötsligt trängde sig "verkligheten" brutalt inpå oss igen. Någon slet upp värdshusdörren och ropade på hjälp, och några sekunder senare bar man in en allvarligt sårad man (han spelade sin roll nästan onyttigt bra, och hade dessutom varit med och dasant tidigare på kvällen) och la honom mitt på golvet. Alla tystnade utom två (som spelade) överförfriskade män vid vårt bord. Några som kände den döende knäböjde vid hans sida, och en av soldaterna i Silfwerpils följe försökte höra vad han sa. Han hostade blod och stönade, och precis när han försökte säga vem som sårat honom började en av de överförfriskade männen skräna. Mannen dog utan att någon hört namnet på hans baneman. Jag kanske inte behöver tillägga att vårt bord fick idel ilskna blickar...

Efter denna skakande upplevelse blev inte stämningen på värdshuset densamma, så Bela bestämde att vi skulle bege oss hemåt mot lägret. På platsen mellan kyrkan och brunnen mötte vi resten av följet, som tydligen var klara med det viktiga mötet, och alla i Silfwerpilsföljet begav sig tillbaka mot lägret. Nu när Hilda trodde att svartbloden var infångade och avrättade (vadå naiv?) var hon betydligt mer självsäker och gick därför inte och klängde på Bela hela tiden. Vi pigor samtalade lite lågt om det som hade skett på värdshuset och vi fick en åthutning i form av "tyst i ledet!" Vi sänkte rösterna men när vi kom till bron var jag tvungen att fråga Bela ifall hon trodde att näcken inte kunde tänkas sova på natten, så att man slapp snurarr runt i mörkret. Då höjde Ylva rösten och sa att näcken minsann fanns hela tiden och överallt. Då blev Hans nåd Sverker arg och gav bestämda order om att pigorna skulle vara tysta. Sedan dess har Hilda funderat på hur näcken kan vara överallt, för någon måste ju gå över en annan bäck någon annanstans på en annan bro samtidigt som någon annan någon gång, eller hur? Klockan var nog ganska mycket när vi kom tillbaka till lägret, och Hans nåd och de andra hade glömt allt vad efterrätt heter. Vi gick iallafall till tältet och möttes där av Kallas som förkunnade att han tyckte att det var mycket trevligt att vi skulle sova i samma tält som de inatt. Nu i efterhand har jag både förstått och fått förklarat för mig att han fösökt att charmera min karaktär hela lajvet, dum som hon är förstod hon inte det förrän sista dagen. Hade varit jäkligt kul att spela på ^^. Så mycket som hon litade på Kallas skulle hon nog ha blivit lite väl förskräckt om hon insett att hon hyste andra känslor än bara tillit och vänskap. Jaja, jag och Moa gick ialllafall och lade oss och somnade till ljudet av Belas, Ylvas och Estrids sång och herrarnas högljudda diskuterande i det andra tältet. Underbart lajvigt :D

Teater, teater...

"Teater, teater, så fylld av de orden
Säg finns det nåt bättre på snurrande jorden?"

- De första raderna i en bok som passande nog heter Teater, teater

Teatern har verkligen förändrat mitt liv. Till det bättre.
Trodde aldrig att jag skulle engagera mig så. Jag avskydde teatern på låg- och mellanstadiet, men när jag bytte skola i sexan så insåg jag att det faktiskt var roligt. Så när man kunde välja teater som elevens val på TC tog jag det. Jag gick till den första teaterläktonen och satt där på bänken i aulan och svettades och tänkte att ifall dethär gick åt skogen så kunde jag ju inte ens byta elevens val. Och sen dök Millen upp. Maken till teaterlärare och glad människa har jag aldrig träffat. Första övningen var förjäklig, och jag svettades som ett bacon. Hur i H-e visar man sorg? Försök att spela att du sörjer över din teaterlärares röda palestinasjals bortgång!
Jag överlevde iallafall teaterlektionen med stoltheten i behåll och fortsatte att gå dit. Det blev bättre och bättre, och den plötsligt så sa Millen DET. Hon frågade om någon visste vad lajv var, och jag räckte givetvis upp handen. Hon förklarade för alla andra och frågade om någon ville följa med och lajva! JA! Jag svävade på rosa moln resten av den veckan, och sen den dagen har jag alltid gått till teaterlektionen glad, och utan att vara rädd för att göra bort mig. Teatern har gjort underverk med mitt självförtroende. Tack!

Snipp snapp snut så var sagan slut ^^

Lajv dag 2

Efter en god nattsömn släpade vi oss upp ur sovsäckarna och började dra på oss lajvkläderna. En styck underklänning i linne, svart ylleklänning över den, som dessutom hade jobbig snörning i sidorna, grå mantel och svart struthätta samt stövlar och vantar. Voíla! En styck Medeltids-Maddie ^^. När alla kläder var på började jag så sakteliga inse att det var på riktigt! Lajv! Så jag och Moa gick längs bilvägen och svängde in på stigen in till lajvområdet. När vi stod där på kullen ovanför medeltidsbyn undrade jag vad i helvete jag höll på med. Klockan var ca 7 när vi kom dit, och osäkra på vad vi skulle göra gick vi fram ochtillbaka på stigen till adelslägret, så innan klockan var åtta hade vi gått sådär 1 och en halv kilometer. Vid sådär halv åtta (jag hade ingen klocka, det fanns ju inte på medeltiden) Höde vi en mysko klang och ett konstigt mässande: "U-u-uijin hööör min bön" och "Uijin är den sto-ore, han förlåter våra sy-ynder". Snacka om att jag blev skiträdd när det dök upp tre stycken munkar bakom oss på vägen, jag menar vad gör man då? Jag drog iallafall med mig Moa till det Silfwerpilska lägret fort som attan där vi mötte Petra (spelade matmor Bela). Och efter några minuter dök munkarna upp i lägret och välsignade lägret med orden "må Uijin välsigna detta läger, och alla som bor och arbetar häri. Uijins ljus!" Jag stod och bet mig i tungan för att inte skratta ihjäl mig, så jävla seriöst bra spelade dem!

Sedan begav sig hela följet med den extremt snobbiga adelsmannen Sverker Silfwerpil i spetsen, följd av pagen Johannes, några knektar, skrivarlärlingen och vi 5 pigor. Värdshuset var mysigt, och jag visste liksom inte riktigt hur jag skulle bete mig, men jag fick iallafall i mig lite frukost. Första gången vi skulle över bron till den lilla bäcken skrek Ylva (IRL Febe) åt oss att stanna. Jag blev jätteförvånad och undrade vad jag hade gjort för konstigt denhär gången. Det visade sig att hon spelade och hon utbrast att vi måste binda näcken innan vi går över bron, annars kommer han och drar ner oss. Och binda näcken gjorde man genom att snurra tre varv och spotta tre gången över axeln =) Sedan när jag och Moa skulle hämta vatten, dök kansler Ruprek af Kreuz upp ved sitt fälje av vägvisare och annat folk. Sjukt trevlig off, men jobbig in-lajv. dessutom var de som spelade vägvisare otäckt trevliga och duktiga på att spela sina karaktärer, men mer om det i nästa lajvdag. Sedan hände väl inte sådär jättemycket den dagen, jag och Moa gick och la oss runt 8 :S

Tillbaka i civilisationen XD

Så, då var man tillbaka efter att ha tillbringat fyra dagar ute i skogen. Jävla svinkalla sovsäckshelve! Fast åh vad roligt jag har haft! Nu kommer alla som orkar läsa få ett långt utlägg om hela lajvet, för jag måste få skriva av mig :)

Dag 1 Onsdag (Incheckningsdagen)

Det började med att jag gick upp klockan ca 7 för att packa om hela packningen så att den gick att bära. Sedan duscha och efter det klä på sig. Inhandlade ett fint nitbälte i söndags som fick följa med. Frukost och sedan får jag ett sms från min teaterlärare som vi skulle åka med. Tydligen skulle vi åka halv 11 istället för 11 som vi sagt från början. Jaja, vi kom iallafall iväg i tid till TC där hon skulle plocka upp mig och Moa för fortsatt resa till Blekinge. Allt gick bra till en början. Sedan kom vi till Tingsryd. Och så kom vi till Tingsryd igen. Och så kom vi till Tingsryd ytterligare en gång. Jupp, vi hade kört vilse... Någon vänlig själ talade iallafall tillslut om för oss åt vilket håll Rävemåla låg. Där stannade vi för att äta. Att få en kababtallrik där tog 45 minuter! Sedan körde vi lite vilse till, och vi körde bland annat förbi ett sportfält, på vilket det betade får. Strange! Vi kom tillslut fram till Loppetorp och kunde (efter att ha klättrat ut ur den sprängfyllda bilen) checka in. Sedan började nästa problem: att släpa all packning till off-lajvlägret. Aldrig mera sova off säger jag! NEVER EVER! Skittrist att sitta där i sitt kalla Ellos-tält när man visste hur spännande alla som sov in-lajv hade det. Efter att ha satt upp det onda tältet gick vi för att hjälpa Millen med att sätta upp deras millitärtält. Det var verkligen klaustrofobivarning på att krypa under tältduken för att sätta dit någon himla tratt-hatt till kaminen för att kunna resa tältet upp. Men det gick!

Efter ytterligare en runda till offen där mitt ficklampsskrälle slutade fungera var vi tvungna att gå tillbaka till byn i skenet från våra mobiltelefoner. Najs. Kolsvart skog och en lten mobiltelefon. Såg ingenting överhuvudtaget. Vi stod en stund i mörkret i byn och funderade på vad vi skulle göra, och bestämde oss för at fråga några som satt vid en eld om de visste när bymötet började. 9 tydligen, och klockan var bara halv sju. Trevliga som de var frågade de om vi ville slå oss ner, och eldstad är 1 miljon gånger bättre än blöt sten, så givetvis gjorde vi det. De var skittrevliga och de visade sig att de var de enda som spelade svartblod på lajvet ^^. En nattvätte och en orch, inte möe att vara rädd för. Sedan dök snälla Petra upp och släpade in oss till värmen i värdshuset där vi fick hälsa på en massa lajvare. Det är inte klokt vad trevliga alla var hela tiden! Sedan hade vår grupp ett litet möte och sedan var klockan ca 24.00 och läggdags.

Småskojigt EMO-test (eller ok, fashioncore)

Äsch, jag som sa att jag inte skulle skriva mer idag, jaja ^^
En länk till ett litet roligt test:
http://www.tjuvlyssnat.se/blogg/fjellborgs-fashioncorefragor

Speciellt denhär frågan:

Avsluta meningen “Oh baby, I love…”
A) Your way?
B) Your weight.
C) Gerard Way.

Jag blev fashioncore, lite sådär bad feeling about that :S

Ehehe, hjälp dem?

Skillnaden mellan att vara ytlig och att vara djup

Matsal, Luleå

Fjortistjej: Alltså jag fattar inte varför vissa typ skär sig…Lång tystnad.Fjortistjejen (fortsätter): Jag menar då kan man ju lika gärna typ plocka ögonbrynen eller nått… för det gör ju typ lika ont, och då blir man ju liksom snygg också!

Tack till tjuvlyssnat.se

Vissa personer undrar man ju hur de tänker, men jag kan hålla med om att det gör ont att plocka ögonbrynen. Skärandet i armar kan jag inte uttala mig om :)

En dag kvar innan lajvet....

Varning för mega-flummigt inlägg, läses på egen risk...eller nåt :S

Wääähä! Jag vet inte vad jag håller på med! Jag är ju helt jäkla knäpp i huvudet som ska ut och tälta i det här skitvädret! Men det ska bli jaättekul (och nåde det om det bir tråkigt), men jag har massa grejer som måste sys klart idag, för imorron klockan 11 bär det av ut i skogen. Och jag kan ju inte sy! Shit pommes!

Jag har världens längsta packlista, och eftersom jag inte har nåt att göra kan jag ju skriva den här, så att jag kan få lite sympatipoäng ^^

Packlista Lajvet - Mod Allena

• Off-saker:
• Underställ x 2
• Underkläder
• Strumpor
• Mysdress ( fiiiin med hello kitty, att sova i)
• Sovgrejs:
• Sovsäck
• kudde
• liggunderlag
• luftmadrass
• Övr
• Necessär
• Snacks (rädda blodsockret - ät en riskaka ^^)
• Mobil
• Kamera
• Mp3 (bra om man inte kan sova, för att man har samma temperatur som en glass :S)
• Papper och penna
• Kortlek (när man tröttnar på att kasta pinnar, eller vad man nu ska göra....)

• In-saker:
• Underklänning
• Överklänning
• Mantel
• Struthätta
• Förkläder
• Vantar
• Skärp
• Skor
• Kniv
• Börs/pung (ja, det heter pung)
• Matgrejs:
• Skålar
• Mugg/stop
• Skedar
• Pengar
• Ca 150:- (mynt, man hade ju inte sedlar på medeltiden)
• Matpengar till pizza
• 50:- till incheck

Ehehehe... detta skall då packas ner i kväll, när allt är färdigsytt och lajvpaniken är hysterisk ^^ Jag kommer ju antagligen inte att skriva nåt mer här förräns efter lajvet, och då kommer det bli en lååång redogörelse :D

Torg-morgon

Godmorgon!
Jag gick upp ganska tidigt idag, och följde med mamma och våran granne till torget vid kvart över nio. 2 grader varmt och solsken, jättemysigt faktiskt. Det var nästan inget folk på stan och det är så mysigt att bara strosa runt på torget och kolla på grejer som man egentligen inte behöver. Det är liksom en speciell känsla, och det luktar så speciellt, oktobermorgon och torg, blommor, fiskt, kryddor, bröd och godis i en salig röra. Härligt! Jag hann med en runda till sybehörsaffären (jag vet inte hur många gånger jag har fått förklara för olika kompisar vad en sybehörsaffär är, och därför tänker jag inte göra det nu) och inhadlade ett mantelspänne av tenn. Ska bli kul at se om de sitter kvar hela lajvet. Nu ska jag fika nyinköpta torg-bullar!

/ Maddie

Urk!

Urk! är dagens mest passade ord. Fyfarao vad jag hatar min Svenska/Engelskalärare! Kan hon inte bara...äsch, försvinna! Jag sov på Svenskan idag. Japp, du läste rätt, jag sov! Menjag tror åtminstone inte att läraren märkta något. Hon höpp på att pladdra om Grekiska myter, och det var en såndär jättelång lektion 1 h 50 min, precis efter gympan och klockan var väl runt tre. Det måste ha varit jordens sämsta luft i det klassrummet då. det är väl ungeför så koldioxidförgiftning borde kännas. Syrehalten därinne var väl sådära 20%. Jag försökte liksom att lyssna. Lutade mig mot väggen och stängde ögonen. Tänkte att man kan ju lyssna även med stängda ögon. Och sen plötsligt är berättelsen slut och man vaknar av att tanten höjer rösten och påpekar att vi har den i läxa till på fredag... Yay! Men det var åtminstone skönt att sova, eller om jag nu sov... äsch jag vet inte vad jag gjorde den lektionen. Känner mig helt väck nu, håller nog på att bli sjuk. Jag var lite sur på en person idag och drog till med lite nödlögner för att slippa träffa henne. Fult, jag vet, men jag orkade bara inte. Dessutom cyklade jag en omväg hem från skolan idag bara för att få vara för mig själv en stund. Skönt att bestämma själv någon gång. Ibland retar man bara ihjäl sig på folk, trots att man egentligen bara kunde ignorera det.

Dagens (Ja, jag var tvungen att sno dagens idag av dig Hanna ^^):
Soudtrack: I'm Not Okay by My Chemical Romance
Acessoar (fult fjollord): Nu har palestinasjalen fått komma fram ur garderoben igen. Jätteskönt, har inte insett hur mycket jag har saknat Gerard.
Vill inte: Gå på aerobicen. Orkar inte.

Tjohoo för: att alla lajvare är så snälla vid lilla vimsiga mig.
Blähä för: Allt! eller åtminstone nästan allt idag...

Gonatt eller det skulle jag väl egentligen vilja säga, men det får väl vänta några timmar...

Hejdå iallafall!

Tragik igen

Under antiken kunde teaterpjäserna sluta på två sätt. Antingen lyckligt, då alla gifte sig, eller tragiskt, då alla dog. Livsskådespelet kan sluta på många sätt. Nu slutade det ju inte så illa denhär gången, men jag vet inte vad jag hade gjort om det hade det.

Mer tragiska grejer going on. Fan. Två tjejer i min teatergrupp dök inte upp på teaterlektionen idag. Det visade sig att den ena var orolig för sin kompis (den andra tejen som inte dök upp?) som tydligen låg på sjukhuset med armarna täckta av kompresser, eftersom hon hade skurit sig så mycket i armarna. Varför?! Varför varför varför?! Varför gjorde du så?! Jag fattar ingenting! Jag som alltid trott att ni inte gjorde sånt! Visst har jag reagerat på era tröjor (med texter i stil med: "när man inte blev som man skulle får man vara som man är") och kläder ibland, men jag trodde inte att du mådde såhär! Ni brukar ju vara så himla glada och postiva utåt. Visserligen kan man dölja hur man känner sig inuti om man bara vill det, jag vet, för jag ägnade hela förra läsåret att låtsas att allt är bra när allt egentligen var helt åt helvete, och jag inte ville erkänna att jag mådde skit för att jag var utfryst, eftersom det kändes som om det var mitt fel, att jag inte passade där. Aldrig mera Kronoberg skola. Men tillbaka till ämnet. Jag skulle aldrig kunna göra något sådant nu. Visst har man funderat på hur det skulle kännas och om det faktist känns bättre om man skulle skära sig. Men jag skulle inte vilja pova. Dessutom måste jag skriva om självmord. Jag är lite faschinerad av de som vågar. jag menar, hur skulle det kännas att bestämmma sig för att man inte vill leva mer, och ta de där tabletterna och somna in, eller ett ta det sista steget och släppa allt och bara falla från en bro... Men också så fruktansvärt ledsen för deras skull. Självmord är en av de mest fruktansvärda saker jag känner till, tillsammans med hedersomrd. Det ligger ingen heder i att döda någon! Jag minns mordet på Fadime. Jag var inte speciellt gammal, men det berörde ändå. Fruktansvärt är det bästa ord jag kan komma på nu.

Vad gör samhället för alla som mår psykiskt dåligt? Vad gör samhället för alla som lever under hot från sin egen familj? Vad gör samhället åt mobbing? Vad gör vi? Vi andra? Vad ska vi göra, vad borde vi göra? Ska vi känna oss skyldiga för att någon i vår närhet mår dåligt? jag kan inte svara, men kanske någon annan kan.

Godnatt!

Cancer

Nu kanske vissa väntar sig ett långt utlägg om hur mycket jag tycker om My Chemical Romance' låt Cancer. Men nej, det ska inte det här inlägget handla om. Sjukdomar och döden är ett förbannat svårt ämne att skriva om. Hjälp mig. Jag kan inte, men jag vill ju så gärna. jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Livet är så fruktansvärt bräckligt. Jag minns en person som levde. Jag har aldrig sett henne död. För mig är hon fortfarande levande. Sista gången jag såg henne var hon glad och verkade så frisk. Som om hon skulle bli bra tillslut. Som om hon och hennes familj alltid skulle vara så lyckliga som de alltid verkat. Det sista fotografiet på henne är från Hawaii. Hon har ett blomsterhalsband runt halsen och ler. Hon och hennes man gifte sig på Hawaii. Bara några månader senare dog hon. Hon somnade in på ett sjukhus. Lämnade sin man och sina barn för alltid. Jag var inte på begravningen. Jag har aldrig sett henne död. Därför minns jag bara henne som en levande människa. Jag önskar att hade fått se dig en gång till. Så att jag kunde förstå att du är död. Att allt inte är precis som det var innan, när jag var liten, när jag lekte med dina barn. När vi fikade och gick ut med Charlie. När vi satt där i ert lilla kök i den lilla mysiga lägenheten med tavlan med texten jag aldrig förstod: "skilj ut en åt mig och hejda resten" och drack jordgubbssaft och åt Mariekex.

Second-hand-dag

Good (överpigg-)evening!

Idag har jag och Moa varit på Kupan, Erikshjälpen och sist och faktiskt minst: Emmaus! Vi var på matgrejs-jakt till lajvet, och jag är numera stolt ägare till en sked och ett stop samt två skålar/fat varav det ena är fult =P. Jag funderade på att köpa ett tennspänne till manteln ockås, men det får bli ett senare projet då¨min ekonomi är lite *host* ansträngd... Speciellt efter att ha inhandlat nya numret av OKEJ och en tablettask med blähä-smakande tabletter som sammanlagt kostade 45:- *urk*. Jag köpte OKEJ bara för intevjun med Gerard Way, och den var väldigt intetsägande, men jag fick åtminstone reda på att ha n inte, tvärt emot vad rykterna säger, ha gift sig. Så, för den som är 20-30 år är han väl fortfarannde intressant, och singel ;). Däremot var singeln med The Poodles (som följde med tidningen som jag sa till Moa att jag aldrig skulle gilla asbra! Seven Seas heter låten BTW. Jag har väl lyssnat på den i sådär 40 minuter nu ^^.

Imorron komnmer Klara och då ska vi ha så trevligt så. Jag har jäkligt dåligt samvete för att jag aldrig ringer henne... Dessutom tänker jag färga håret immorn, om jag hittar sån färg som bara sitter i 8 tvättar, för jag vill inte färga det permanent. Mahogny eller rödbrunt, en nyans som Wellas hemsida kallar för violett...wierd.

Dessutom har jag börjat rensa i mitt rum. jag vill göra om det. Det är lite småbarnsligt, eftersom jag valde hur jag ville att det skulle se ut när jag var elva. Ska antagligen tapetsera om, eftersom det är sprickor i tapeten i hörnen. Det beror tydligen på att träet i nya hus rör på sig mycket de första åren.

Händer på lajvfronten:
Tja, de senaste inköpen står ju i början av inlägget, men här kommer lite till :)
Igår köpte jag en svart struthätta i ylle för 51:- på Tradera, så nu hoppas jag bara att jag får den innan lajvet, annars blir det kallt om huvudet. Jag kommer se helt medeltids-emo-ond ut i nästan bara svarta kläder ju! Tur att manteln är grå :). Alla munkarna kommer tro att jag är mörkervän, eller kättare eller något annat i den stilen och sen kommer det bli rena rama korsförhöret på religion. Tjohoo vad jag kommer få mycket att spela på, men det känns lite som om jag behöver skaffa ett förkläde i naturfärgat linne eller nåt för att inte se så ond ut. För min rollperson är ju faktiskt snäll och glad och allmänt trevlig. Åtminstone så är min anmälan bekräftad av arr för Mod allena och även min betalning, så nu är det bara att hoppas på en liten intrig trots att jag skickade in rollen lite sent.

Gonatt! ...eller nåt....

Gårdagens fotoutflykt med medeltidstema :)

Salve! (typ hej på medeltidiska ^^)

Igår var jag och Moa ute i skogen och fotade lite i medeltidskläder (tack Millen!) inför lajvet. Skoj, lerigt och jobbigt i tung ylleklänning. Men kul. Och det var härligt ljus, så det blev bra bilder. Här kommer några exempel:

1. Jag, med solen i ögonen 2. Moa som jag har tvingat att sitta i ormbunkarna.

3. Jag posar på stenmur.

/

Vale! (Hejdå...)

Jag vill åka till Malmö!

Söööndag, söööndag söööndag... (melodi Sommar, sommar, sommar, ni vet ^^)

Igår var det lördag (nyhet :P) och min faster från Götebog kom hit. Vi spontangjorde saker hela kvällen. Först gick vi på stan och köpte glass på McDonalds, sedan ville vi gå och bowla, men det fanns inga lediga banor. Då föreslog vi bio, men ingen av oss hade pengar till det. Jag föreslog lasergame, men syrran protesterade. Så vi åkte ut till Kronobergs slottsruin, bara för att det är så fint där ute. Sedan åkte vi ut på Hissö och gick lite där. Dock i city-outfit, klackar+skog= dålig kombination.... Vi såg på Hipp hipp hora på kvällen, den gick på 4, och spelade Rappakalja (haha, min förklaring på ordet neumer (uttalas nojmer) ägde: Tyskt kalsonmärke från andra världskriget).

På förmiddan var jag med mamma och pappa på Netto, i blomsteraffären och på Militära överskottsbolaget på söder. Den affären är läskig, nästan läskigare än KJ-store.... Jag köpte iallafall en grå militärfilt med blå sömmar på kortsidorna. De hade massa skojiga grejer, typ diskhandukar med texten "Försvarmakten", nån form av tratt man kan ha framför huvudet när man kör motorcykel sa pappa, som tydligen blev lite nostalgisk av den där affären. Skidvantar, såna där gröna militärhjälmar, kängor, jackor, matskålar och gud vet allt. Lite småskoj. Men det känns lite småmysko att knalla in där och köpa en filt... Som dessutom var dyr. 110 spänn för en filt. Synd att fleece inte var uppfunnet på medletiden ;).

Händer på lajvfronten:
Jag fick ett PM från en annan i lajvgruppen också, hon undrade om vi ville hänga med henne ner till Malmö på möte för lajvgrupopen. Pappa säger ja, mamma säger nej. Jag får se hur det blir. Hoppas att jag får åka givetvis. Skulle vara jättekul att träffa dem innan, så inte alla bara stressar runt på lajvområdet utan att man får ett vettigt ord ur dem. Det är ju trevligt att veta vad det är för folk man ska tillbringa massa tid ute i skogen med. mamma är orolig för att det ska hända mig något på ett möte i Malmö, borde hon inte egentligen vara mer orolig för vad som kan hända mig bland helt okända människor ute i skogen 7 mil hemmifrån? Visserligen tycker jag inte alls att hon behöver oroa sig, men ibland silar man tydligen mygg och sväljer kameler....

Tjoho: för workshop med bildskolan och teatern imorron. Najs med nya filmkameror :).
Blähä: För att mamma är så Malmö-kritisk, och för hennes underbara anledning:
Det tar ju så mycket tid från skolan...
Jag bara: men det är ju på en söndag, jag har ju inte ens läxor på söndagar ju!
Men du ska ju till så många andra ställen...
Jag: vardå menar du?
Mamma: Helsingborg.
Jag: Men jag vill ju inte ens åka till Helsingborg, och dessutom är inte det förräns på höstlovet.
Mamma: men nu har du ju lovat att du ska till Helsingborg...

Ibland har hon så underbara argument, Helsingborg och Malmö skiljer ju tre helger, jag har två andra söndagar att plugga på om hon vill att jag ska plugga på söndagar...*suck*

/Maddie

Trött fredag

Idag har jag varit hemma från skolan. Sjuk. Skönt till en början, men lite segt efter några timmar. Det gick inga bra filmer på TV, inte på någon av de tre filmkanalerna (dagens I-landsproblem?). Jag försökte titta på Hotet från underjorden 2, men den sög. Orkade inte hyra nån på TV:n heller.... Jag har väl ägnat några timmar åt datorn, nån åt pianot och nån åt TV:n. Dessutom gillar jag att vara hemma själv, man kan sjunga jättehögt utan att någon hör :). Jag hittade en del trevliga (och antika) låtar på Youtube. Bonnie Tyler - It's a heartake och The Eagles - Hotel California. Hotel California är faktiskt rätt läskig om man lyssnar på texten. Dessutom är California dreaming rätt bra också. Gammal den med.

Nu vid sju ska jag kolla på Barda, ska bli sjukt kul att se tioåringar springa runt med latexsvärd och pilbågar. Jag har hört att det ska vara rätt bra faktiskt. Så... Kvällens TV-tips: Barda på SVT1 19.00! Lajvabstinens? Jag? Näääedå ^^ *host*viiilll lajva nuuu!*host*

Händer på lajvfronten: Rollen är färdigskriven och kläderna är i princip fixade! Din sko-stövlar FTW.... Börjar bli dags att anmäla sig... Gaaah, vågar inte! Tänk om jag typ har missuppfattat alltig och gör bort mig aldeles jätte-totalt! Dock består matskålsproblemet. Shit. Militära överskottsbolaget och Kupan är morgondagens utflyktsmål.

Tjohoo: För att slippa SO-provet som var idag (antar jag...)!
Blähä: För att missa porträttfotograferingen i skolan. Vi hade tagit porträttfoton innan, men de på Svenska klasskort raderade dem eller tappade bort disken med dem på. Jättebra, not. Visserligen hade jag väl sätt rättså borta ut idag, men ändå...!

Seg dag

Idag har jag haft en seg dag. Jag skulle egentligen vara på Aerobicen nu, men jag är alldeles för trött... Skoldagen var väl allmänt vimsig, och jag har fortfarande inte fått tag på någon vaktmästare som kan fixa en ny skåpnyckel till mig! Jag har träffat alla vaktemästare utom just han. Skit. Vi hade sån där nutidsorientering från DN idag. Jag tror det gick riktigt bra för mig.

Gympan var väl också ovanligt trist. Vi körde en lek som har typ femtio olika namn surkärringen/palla äpplen/indianer och spejare/busungarna. det var iallafall lite småkul, men inte speciellt ansträngande. Efter gympan hade vi svenska med Ulla. Vi såg på film, men eftersom jag inte ser ordentligt från min plats så kunde jag inte läsa textremsan. Jobbigt, eftersom jag fick sitta och gissa det jag inte kunde översätta själv eller läsa. Hade jag bara sett texten så hade filmen antagligen varit betydligt bättre... Visserligen kan jag i princip handligen på filmen (Myten om Ikaros) sedan innan, men det är ju kul att hänga med i själva filmen med.

Jag och Moa träffade Millen när vi hängde utanför aulan, eftersom jag inte orkade gå till cykelstället. Hon sa att hon skulle ha med överklänningar som vi kunde låna till lajvet. Så på måndag blir det klänningsprovning ^^.

Imorron ska jag gå på stan, och shoppa vinerjacka och höstskor. Najs.

Händer på lajvfronten^^:
Jag måste till typ Kupan för att leta träskålar och knivar. Och militärfiltar på ÖB. Och lovikavantar, för annars blir det kallt om fingrarna på lajvet.... Till våren ska jag skaffa egen lajvutrustning så jag slipper låna. Det är så jobbigt att låna grejer från många olika håll. Dessutom måste man vara mycket räddare om andras utrustning än om sin egen. Jag måste skriva en roll imorron också. Att det ska vara så himla svårt då! Och sen så måste jag få svar på en del mejl och sen så måste jag.... Måste måste måste! Gaaah! Nästa gång ska jag ha bättre framförhållning. För det blir väl en nästa gång? Jo, det måste det bli. Det är galet vad jag ser fram emot att tillbringa fyra dagar av mitt höstlov ute i skogen, med folk jag knapp känner, i ett tält, med medeltidskläder, antagligen med lera och minusgrader XD.

Free Burma!

Så, Caroline, du tyckte att vi skulle ha röda tröjor med texten Free Burma på oss i skolan i morron, men jag har ingen sån tröja, så jag får väl skriva det i bloggen istället ^^

FREE BURMA!

Tjo!

Tjo har blivit min nya hälsningsfras...har ingen aning om varför om jag ska vara ärlig.

Förmiddagen i skolan var ett enda kaos idag... Eftermiddan var inte mycket bättre den heller. Fast teatern är jättekul, och Millen är ta mej sjutton den roligaste person jag träffat! Ska bli grymt kul att åka på lajv med henne ^^. På tal om lajv har jag faktiskt riktigt bra flyt på lajvfronten. Grupp har löst sig, och antagligen kläder med. Ska shoppa lajvvänliga höstskor med mormor på onsdag. sedan ska jag till Kupan på jakt efter moraknivar med trähandtag, träkåsor och träskålar. Jag har en otrevligt ful träsked från slöjden i sexan som antagligen går att använda. Dessutom blir det en tur till ÖoB för att leta militärfiltar som ska bli mantel. Min ekonomi kommer att vara närmast död till efter jul... But it's worth it. LAAAJV <3!

En del hävdar ju att MCR och Kent och sånt är ångestmusik, men jag har funnit den ultimata ångestmusiken! Fruktansvärd, gräslig och vedervärdig. Musikstilen kallas något i stil med Bil-låtar och alla sjungs av diverse män med bred dialekt, gärna fylleskånska eller ärkepucko-norrländras (ej att förväxla med vanlig skånska och norrländska ;)). Några exempel på titlar är Min renault, Volvo 142 och Volvo duett. Min pappa och syster envisar med att lyssan på dessa vedervärdiga låtar i bilen. Dessutom på hög volym. Fy farao :P.

Tjohoo: Teater förtjänar ett thohoo idag. Var kul som vanligt.
Blähä: Skitväder....

Lite småkul sådär...

Hittade denna på tjuvlyssnat, var bara tvungen att "låna" den lite ^^

"Ja, jag har hört att Castro ska vara en jäkel på haiku"
Gymnasium, Östersund
Två killar ~16 sitter och läser dikter som de har skrivit.
Kille 1: Den var ju asgrym!
Kille 2: Jag kom på den själv. Bra va?
Kille 1: Ja, du borde kanske bli en sån här… Hm, vad kallas de? En diktator.

Cred: Finnen

Se på mig
Jag är en männsika
En människa precis som alla andra
Som alla andra
Fastän unik
Jag är jag

Jag ser på dig
Du är en människa
En människa precis som alla andra
Som alla andra
Fastän unik
Du är du

Vi ser på er
Ni är människor
Människor precis som alla andra
Som alla andra
Fastän unika
Ni är Ni

Vi ser på varandra
Vi är människor precis som vi
Vi är som alla andra
Fastän unika
Ändå är vi lika

Vi ser på varandra
Du
Jag
Vi
Ni

Ser varandra i ögonen
Försöker se vad som finns inuti
Någon vänder bort blicken
Vill inte att andra ska se
Vad som finns inuti

Ehhrm ja, dax för mindre datortid...?

Du vet att du är datanörd/beroende om:

Du blir irriterad för att folk inte kollar sin mejl stup i kvarten: Japp ^^

Du stör dig på att inte ha kommentarer på alla inlägg i din blogg: Ja, ibland så..

Du vet att du är en datornörd när du kommer på dig själv med att ge upp med att hitta en produkt när internetbutikerna inte har den. Hehe, jodå, det har hänt

när du känner att du blir irriterad när någon itne förstår meningen med optisk trådlös mus.. Vad är det?

när man stör sig på folk som läser över axeln på en Fast jag brukar ju mer läsa över axeln på folk än det gör på mig.

när man känner sig fruktansvärt oartig för att man inte ändrat sin MSN-status till "Inte vid datorn" när man varit borta ett tag och ens kompisar postat och sökt en förgäves Är aldrig inne på msn längre, men de få gånger man är det så ja...

När du sitter och gör något utan dator (typ ritar), gör nåt fel... och känner kallduschen i nacken när det efter ett par sekunder sjunker in att du faktiskt inte kan backa med ctrl-Z i det här
fallet. Gaaah, det händer mig jämt!

när du skickar e-post till personen i rummet bredvid... Hehe, räknas att mejla sig själv?

när du tränar på att skriva alfabetet på tid. Oja! 15 sek tog det ^^

när du inser att datorn är din bästa vän och ger den ett namn Njaa, det är väl lite för illa, right?

när du MSN:ar din kompis som sitter två meter bort istället för att prata direkt med honom. JAA! Datalektioner är väl till för msn-konversationer?

när du chattar med polarna som sitter i samma datasal. Javisst, gör jag alltid
för då kan inte läraren säga att man snackar för mycket.....

När du letar efter något och undrar var sökfunktionen är Tänk om man kunde söka på hårborste på mornarna, ljuvliga tanke!

när du utan att tänka vidare på det använder Google som lösning på eventuella frågor. Ja? Är det inte det man har det till? Wikipedia är din vän, Google är din gud, right?

När du inte orkar sätta på en film på TV, enftersom du inte orkar installera den...
Jupp, har hänt när jag inte har kollat på VHS på länge, och syrran föreslog att vi skulle ta fram en fil. Jag suckade och svarade nåt i stil med: palla installera filmen...

när man läser ett fint citat i en bok eller tidning och vill trycka ctrl-c ctrl-v och skicka det till någon.. Ja, eller åtminstone spara det i ett worddokument med titeln trevliga/sjuka/roliga citat ^^

när man känner igen sig i väldigt mycket i det som hitils skrivits... Ehhr ^^

när du använder uttryck som lol och rofl i dagligt tal. Menar du att LOL inte finns i SAOL? (orka skriva svenska akademiens ordlista, fast nu gjorde jag ju det, bara för att bevisa att jag kan stava till det... och jag kan stava till Nationalencyklopien också ^^)

när man försöker tycka på "on" knappen på sterion, med muspekaren, men inte förstår varför det inte går att dra den utanför skärmen Jag har ingen stereo, Windows mediaplayer FTW!

när du försöker plockaupp colaburken bredvid datorn med muspekaren.
det har, hör och häpna, faktiskt aldrig hänt mig!

där du tycker att sånt här är kul Ehehehe....

när inget i den här listan direkt förvånar dig Borde det göra det?

du vet att du är en datornörd när du "stöter på" folk vars avatar du känner igen på flera olika forum Händer mig jämt, det är ju ungefär samma folk på alla forum jag besöker.

när du hör personens namn/forumnamn och avataren är den bild som ploppar upp i hjärnan, inte personens verkliga utseende. de flesta på forumen har man ju inte sett IRL, men avataren brukar poppa upp när man tänker på forums-folk.

när ordet "leta" i ditt vokabulär har blivit ersatt med "googla" Det är inte riktigt så illa...än.

när du använder uttrycket WFT allt för mycket Kan man använda det för mycket?

när du kommer på något bra och vill skriva ned det men klagar på att du inte har tillgång till notepad trots att det ligger ett anteckningsblock och ett par blyertspennor framför dig Och! du har en bläckpenna i fickan Liknar incidenten med engeskalexikonet, så ett halvt poäng?

Dina kompisar ringer 3 på natten för att få hjälp med sina icke fungerande datorer och man faktiskt klarar av att ge dem ett svar som hjälper Inte tre på natten, då sover jag, men jag brukar bli den som får lösa kompisarnas datorproblem.

När man skriver *kram* oftare än man utför en Ja, pinsamt nog...

när du upptäcker att du aldrig tidigare tittat ut genom ditt fönster Det har jag faktiskt gjort, tittat ut genom förnstret alltså!

när du drar ned menyn för att "avsluta" programmet du är inne i istället för att lägga på telefonluren hehe jodå ^^

när du tycker att nånting "inte finns" om du inte hittar det på wikipedia eller genom att googla Stämmer precis, sökte på nåt häromdagen och blev förbannad när det inte fanns. dessutom borde det finnas en söktjänst för bilder, så man kan lägga dit en bild och få reda på vad det betyder ^^

När man använder wikipedia för att plugga inför ett prov när man har häftet man fått av läraren bredvid sig Hahaha! Nja, jag använder wikipedia som utfyllnad när skolböckerna inte riktigt räcker till.

när man tror att ordspåket lyder: jag bloggar, därför finns jag njaa, var det inte Darwin som sa det, fast han sa nåt i stil med jag tänker va?

Man vet att man är datornörd när man spenderar mer tid på datorn än med vänner Ehhrm, jaa ibland, men varför finns då msn?

Man vet att man är datornörd när man har en dagskvot för posts på forum
HA! Det har jag åtminstone inte, jag läser faktiskt mer än jag spammar/postar ^^

Hoppsan, jag får nog inse att jag är lite av en datanörd... XD

Idag har jag ingen titel, för jag vet inte vad jag ska skriva om. Det finns mycket viktigt att skriva om, men jag vill inte. Jag orkar inte bry mig om världen just nu.

Ibland vill man bara skita i allt och säga att "allt går väl åt helvet ändå". Man blir så avtrubbad av allt sjukt man hör om. När jag hörde om ett nytt värdetransportrån igår skrattade jag nästan rätt ut. det är ju nästan lika vanligt som att Öster förlorar fotbollsmatcher (ja, öster suger). Eller om man läser om fallet Madeleine McCann. Man suckar och konstaterar att världen är sjuk. jag kan liksom inte ta in mer. Orkar inte bry mig. Blir inte rädd när man hör om våldtäkter som skett där man brukar gå själv. Eler när Irans president hävdar att det inte finns några homosexuella i "hans" land. Då blir man också trött. Det är väl ganska uppenbart att om det är dödsstraff på det gåt väl ingen runt och flashar med det? Nä, just det. Om man läser att någon skjutit mot ett disco mitt inne i stan på öppen gata suckar man och undrar vem som är så förbannat korkad. Allt blir på något sätt skitsamma. Igår stod två killa och slog på varann utanför utgången till skolan. Tror nån att jag orkade bry mig? Nej, det gjorde jag inte. Jag ville hem och sköta mitt. Man blundar för det man inte vill se. Raderar det nästan lika lätt som man trycker på delete.

Jag skäms egentligen för att jag inte bryr mig mer. Att jag inte påverkar det jag kan påverka. Att jag så sällan säger vad jag egentligen tycker när jag får chansen. Det är då jag borde säga allt det jag vill, men då fungerar inte hjärnan som den ska. Tankarna trasslar ihop sig och jag håller tyst istället för att försöka reda ut dem. Jag kan ju. Jag vet ju vad jag tycker. Men jag vågar inte.

Lätt lajvpanik ^^

Måste bara skriva av mig lite... Stressad och stirrig som bara den. Jag har precis mejlat huvudarr för Mod Allena, och hoppas att åtminstone han pallar att svara på mitt mejl, för det är ingen annan som svarar när jag mejlar dem. Taskigt =P. Dessutom måste jag plugga hästkunskap. Jag känner mig lite som om jag sviker laget, eftersom jatg faktiskt inte vill så jättegärna. Jag är helt inställd på annat, så det känns som om jag inte riktigt kan engagera mig.... Aja, always look at the bright side of life, och det regnar ju faktiskt inte längre^^

Waa! Nu börjar House!

Gonatt ^^

Trött och stressad, och alldeles för glad ^^

Tja... rubriken säger väl en hel del?

Vi hade orientering i spöregn idag. Jippi *host*. Jag och Moa var snabbaste tjejerna i klassen, jag är lite småkaxig över det faktiskt. Men det krävdes faktiskt lite arbete också ^^. Iallafall en miljard vattenpölar, svordomar över det förbannade regnet från helvetet och 15 kontroller senare var vi i mål. Med vatten i gympaskorna, lera till knäna och ett ganska dränkt utseende begav vi oss tillbaka till Idrottshallen för att duscha. När man ska plocka ut handuken i gympapåsen (som man haft i cykelkorgen, i ösregn till och från Knutsgård) inser man att kläderna är blöta. Jätteblöta. Påsen hade läckt. Allt utom linnet var blött. Måste bara tillägga att jag inte visste att man kiunde upskatta en dusch så mycket som jag gjorde. Kan ha nåt att göra med varmvaten vs. ofrivilligt kallt regn...

Och sen en timme och 50 min svenska. Alla var väl aningen apatiska och när jag skulle hem insåg jag att jag frös så att jag skakade tänder...

Förbannde spambotar!

Spamboten måste vara mänsklighetens ondaste påhitt efter atombomben....
De förbannade sakerna finns överallt! På nästan alla forum jag besöker, på bloggar osv i all onändlighet. Dessutom finns de sketna porr-spambotarna! Gaaahhha! Jag blir galen! Dessutom har spambotskrällena börjat spamma min blogg nu med. Delitade just ett, så nu måste eventullea blogg-kommenerare använda en inloggning. Jobbigt.

Dö, spambots, DÖÖÖÖ!

Something, somewhere went very wrong...

Igår fick jag höra varldens sjukaste grej. Min syrra berättade det för mig. En tjej i hennes klass (hon går i 5:an) hade en kompis på 12 år som var gravid. Tolv år! Jag försökte verkligen spela lätt oberörd, och frågade varför hon var gravid. I och för sig kunde jag ju räkna ut det själv, men iallafall frågade jag om hon hade en kille eller nåt, och då sa min syrra att den där tjejen hade en kille som var 17. Fattar inte den stackar tjejen att hon blir utnyttjad? Dessutom fick jag reda på att hon inte ville göra abort. Tolvåringar ska inte ha barn! Hon går i 5:an, stackarn. Jag fattar inte hur saker kan bli så jävla fel. Hon går ju fortfarande på mellanstadiet, hon har ju ett långt liv framför sig! Inte kan hon väl föda barn när hon är tolv? Barn är ju ett enormt ansvar. Tjejen är ju fortfarande barn själv!Fyfan vad sjukt...

Jag är 1 år äldre än henne, det kunde ju liksom på nåt sätt lika gärna vara jag... Otäck tanke.

Nu vet jag i och för sig inte hur den tjejen är, men ärligt talat, hennes kille borde verkligen få höra ett och annat. Hon är ju inte ens byxmyndig! Jävla pucko! Ligga med en midreårig tjej och (antagligen) utan kondom dessutom. Idiot!

Jag tycker att barn ska få bestämma över vissa saker, men om det nu gäller en (förhoppningsvis) oönskad graviditet, måste väl föräldrarna göra något?

Welcome to the wierd world....

Lördag morgon

Good morning!

Jepp, idag är det en good morning! Jag fick ett mejl från en trevlig adimistratör på Pegas forum igår och är numera reggad ^^. Dessutom inhadlades i går eftermiddag ett par grå Cheap Monday (cheap friday ^^) som satt riktigt bra. Jag visade dem för min syrra varpå hon utbrister: Men dom ser ju ut som strumpbyxor! Och, ja dom sitter tajt, man behöver inte ens böja på knäna när man går, det fixar byxorna eftersom de är lite smått elastiska =P. Ska jag vara ärlig ´var jag inte riktigt säker på at jag skulle komma i dem när jag provade, för sist jag provade 26" var de för små, men hör och häpna, det gick! I och för sig var de 26" jag provade sist en lite annan modell.

Jag ska ringa Agnes sen också, men man kan ju inte rinag folk före 11 på lördagsmornar, av nån anledning brukar alla andra konstiga människor sova vid tio. Jag gick för infons skull upp vid 7, hela dan försvinner om man ska sova till 10. Om jag någon gång sover länge blir det typ max till 9. Fattar inte hur vissa av mina kompisar kan sova till 12 O.o....

TC-disco ikväll. Ska bli kul, tror jag. Har hört från hyfsat säker källa att hela arrangemanget skulle gå på 50 000 :-. Wierd kostnad för ett skoldisco, så för att få det att gå runt behöver 1000 pers komma (intr. = 50:-) , snacka om trångt i matsalen... ^^ VJ och laseshow och mojjs skulle det bli tydligen. Låter Najs!

Jag har roat mig med att rita ett självporträtt en stund nu, eftersom jag inte har så mycket att göra, eftersom mamma och pappa åkte till Köpenhamn för en timma sedan och syrran bara glor på det hjärndödande programmet Svampbob...

Mitt försök till själporträtt (ehrrm..), och fotot jag baserade det på ^^

Aaaand yes, min scanner fick lite mupp-ryck och det resulterade att jag fick modda teckningen lite i paintshop =P

Ska lägga upp ett foto av disco-utstyrseln ikväll med ^^

/Maddie^^

Morgonbloggande^^

Ok, skola om 20 min, kanske skulle gör mig i ordning... hehe, sitter här och läser bloggar ^^. Mamma har lovat att ringa Millen idag också! Yey! Och nya Cheap Monday ska inhandlas i eftermiddag, om de har min storlek dvs...

En ganska småtrevlig torsdag

Isch vad jag har möe å göra!

Det förbaskade Pegas-forumet fortsätter att hata mig, och admin har inte svarat på mejlet. Whaha! *lajvstress*. Sen måste jag ringa Millen också, eller åtminstone få mamma att ringa henne imorron, eftersom att bara vara på lajvet på incheck låter inte sådära väldans kul...

Mamma blev f.ö pissförbannad över matteprovet som hon fick se igårkväll. Aj, självförtroendet låg och krälade någonstans på golvet.... Shit vad dum man känner sig, men efter att jag stängt in mig på rummet och lyssnat på mp3:n (MCR <3) class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_17">matteprovet och satsa på nästa istället. Likförbaskat fick jag iallafall en lång utläggning om hur viktigt det är att sköta skolan i morse. Blä. Ibland önskar jag att hon var lite mer som min mattelärare, dvs mindre krav på mig...

Jag hade håltimme idag, men eftersom jag och Johannes är de enda i min klass fom har franska som B-språk gick jag tilll bibliotelket och satt där och läste Bilbo + lyssnade på MCR - Helena typ 10 ggr. Dvärgarna i SoR och Bilbo har hul namn, tex. Oin och Gloin, som lät rättså roligt om man sa det fort efter varandra. Ojngjloijn ^^

Jag hade bild idag också, på kulturskolan då, och det var väl småtrevlig, och sen hade jag piano och Patrik var väl ca 10 minuter sen som vanligt...

Imorron ska jag köpa nya jeans, har nämligen bara ett par, favvojeansen var utslitna (med mindre snyggt hål) på insidan av låret. Så nu vill juag ha ett par grå Cheap Monday med låg midja... Ska bara få mamma att inse att de är lika bra som jeansen på JC, och rätt(väldigt) mycket snyggare än såna med bootcut, som jag förövrigt ser ganska *ähum* kraftig ut i, trots att jag inte är det.

Tjohoo: För håltimme med bra bok!
Blähä: Pegas-forum-skrälle-som-inte-gillar-mig, och för att jag egentligen vill sluta rida...

/ Maddie^^

Stannar kvar?

Jag insåg precis en sak. Jag har en del äldre kompisar i 8:an, 9:an och gymnasiet, och de liksom kommer att växa ifrån mig. Fösvinna iväg till olika gymnasium och grejer. Det blir liksom bara jag kvar. Emily och Agnes tillexempel. De börjar nian nästa år och sen, kapooom börjar de gymnasiet. Och då kommer jag säkert inte att träffa dem mer. Och Hanna blir ju myndig nästa år och Macke börjar ju på teknikum.... Usch. Känns så vemodigt att tänka tillbaka på när Macke och jag var små och åt kolasås utan glass på McDonalds, eller första gången jag träffade Emily, eller på att jag håller på att tappa kontakten med Klara. Alla bara försvinner... Och jag stannar kvar.

Snattat lista från Hanna IGEN ^^

Vad heter du? Madelene

Vad är det för färg på byxorna du har på dig? Svarta ^^

Vad lyssnar du på nu? Famous last words - My chemical Romance

Hur är vädret hos dig just nu? Mulet, lär väl börja regna snart...

Det första du lägger märke till hos det andra könet? Kläderna och håret

Vilken är din favoritdryck? Cola tror jag... vet inte riktigt O'boy är gott det med.

Soluppgång eller solnedgång? Knepigt. Solnedgång tror jag, pallar inte gå upp och gålla uppgångarna^^

Favoritmånad? December och Januari, kan inte välja ^^

Senaste filmen du såg? Ehrm... Harry Potter och Fenixordern tror jag?

Är du för blyg för att bjuda ut nån? Ja, herregud typ livrädd...

Favoritlåt? My Chemical Rmance - Cancer och Teenagers eller möjligtvis The sharpest Lives eller Famous last words. Kan inte välja jue!

Sommar eller vinter? Vinter, me likes snö!

Kramar eller kyssar? Ehrm, ja några kysserfarenheter att skryta med har jag ju inte så, kramar får det bli...^^

Vad läser du för böcker? ALLT^^ Fantasy och Sci Fi och pocket och historiska romaner, och Odysseen och ungdomsböcker osv osv ^^

Hur ser din musmatta ut? Ful brungul sak med texten Hem-pc och typ ett tangentbord på bild.

Är du romantisk? Vet jag inte =P

Skulle du själv säga att du är lycklig? Det beror på utifrån vilka mått man mäter. Jämför man med folket i Nordkorea är jag hur lycklig som helst... Men enligt basic-måtten för min det så är jag väl inte alltför lycklig idag.

Vad ska du göra imorgon? Gå till skolan, gå på bildskola och gå på pianolektion.

Såg dig gråta? Min mattelärare. Jag skämdes över matteprovet och insåg what's going to happen om mamma får se det. Iiik...!

De senaste 48 timmarna har du..

Gråtit?

Köpt nånting?

Blivit sjuk?

Sjungit? Ja, jag sjunger med i Cancer just nu... "and bury me in all my favourite colours" *cry*

Sagt "jag älskar dig"? Nej

Velat säga till några att du älskar dom? Ja, man borde säga det oftare till folk...

Träffat någon ny? Nej

Saknat någon? Nja..

Kramat någon? Ja

Kissed someone? Nix

Senaste...

Låt du hörde? Cancer -My chemical romance

Sak du stal? Ett kex i skafferiet...^^ annars stjäl jag inte saker.

Mat du åt? En macka med Philadelphia-ost

Vilken svordom använder du mest? Fan tror jag. eller möjligtvis jävla.

Äger du en ipod? NBej, skulle köpt en, men nu går de pengarna till lajv.

Vilken tid är din väckarklocka inställd på? Har ingen ^^

Om du vann på lotto, vad skulle du göra? Spara, och lajva! Och bjuda familjen på semester, fast det beror ju på hur mycket man vinner, vinner man 25 spänn köper jag nog godis...

Tar du någon medicin för att hjälpa dig somna snabbare? Nej

Vilken cd ligger i din cd spelare nu? Nåt piano-grejs, använder nästan aldrig cd-spelaren.

Har någon berättat en hemlighet för dig denna veckan? Japp

Kan du vissla? Ja det kan jag, lärde mig när jag var typ 5 efter flera dygns envis träning ^^

Vilken är din favoritattraktion på nöjesfält? Bergochdalbana!

Tror du folk pratar bakom ryggen på dig? Ja, det är jag nästan säker på...

Vilket riktnummer befinner du dig i? 0470

Tittade du på tecknat när du va liten? Ja? Någon som inte gjorde det?

Är du blyg inför det motsatta könet? Ja , trots att jag egentligen har ganska många killkompisar (ej att förväxla med pojkvänner där det dessvärre ser väldigt dött ut...^^)

Vilka gör du, önskningar eller planer? Ja, nu när en av önskningarna (nästan) slagit in så planerar jag ^^

Vad har du med dig på bion? Biljett, festis och popcorn eller godis.

Vem är din favoritlärare? Millen!

När sov du senast på golvet? På nåt pjamasparty hos en kompis innan sommarlovet...

Hur många timmar måste du sova för att fungera? en 5 timmar lär ju behövas åtminstone, men jag brukar sova ca åtta.

Äter du frukost dagligen? Ja, svälter man inte ihjäl annars?

Är dina dagar fullbokade och stressiga? Ja, oftast...

Bryr du dig om antalet kalorier i det du köper? kanske man borde göra?

Hur gammal blir du nästa födelsedag? 14

Vad ska du göra nu? Kolla min mail. Svara PEGAS!

Cause I had a bad day...

Fan. Fan. Fan. Helvetes jävla förbanndae matteprov. 23 av 40. Shit. Inte bra. Inte bra alls.... mamma kommer att få utbrott och jag kan fortsätta att drömma om att åka på lajv. Nada lajv antagligen. Fa-an. Känner mig sjukt korkad idag. Helt jäkla urblåst.

Dessutom skulle jag ju regga mig på Pegas forum, och jag kunde verkligen inte hitta adressen till site admin, och idag, när jag ska prova igen, så står ju adresskrället där. Snacka om pinsamt. Jag såg det inte igår. Och jag som bestämt mig för att inte göra bort mig den här gången. Hoppsan.
Dags att bita i det sura äpplet och skicka ett mail till rätt adress.

Bilden på TC är verkligen vädelös. Pontus i min klass satt och sjöng om bildläraren idag innan han hade kommit (han var sen). Låten gick typ såhär (samma melodi som sången om fågeln Roger ni vet...) Det var en lärare, Carl-Magnus hette han, han gillade att rita, att rita små fåglar osv. den slutar typ med att Fågeln/läraren whatever blir skjuten i magen... :S

Till råga på allt var förköpsbiljetterna till den där världsturerande VJ-showen slut. Jonna köpte den sista. AAARGH! Så det blir till att köa med Fillan på fredag. Seegt. Inte Fillan, men att köa.

Sammanfattning: Bad day.

Blähä: För att ag tydligen inte kan se mejladresser och för att köa på fredagkvällar...
Tjohoo: Ehrrm, jaaa... äsch, pass

/Maddie som har haft en bad day.

Överglad ^^

Whaaw, är på onyttigt bra humör idag. Det är antagligen tanken på att änga fyra dagar av mit höstlov åt att frys, frysa i ett tält och att frysa i skogen. Och ha jäkligt kul. LAJV!

Trodde nästan att skolmaten skulle få ner mitt humör eftersom den såg ut som såg ut som rå, blodig fisk (vilket det typ var...) och oskalad, stenhård potatis. Ibland saknar jag faktiskt mina två f.d skolors mat.
Hur man nu kan göra det.

Dessutom är jag rätt så småförbannad på Pegas forum som absolut inte vill låta mig registrera mig, which means ingen möjlighet till att hitta en grupp till Mod Allena, eftersom man måste vara medlem för att kunna posta inlägg, och för att se adimistratörernas e-mail-adress... För jag tror faktiskt inte att jag pallar att spela min teaterlärares lillasyster, eftersom jag då blir tvungen att prata norrländska. Min norrländska låter som en fruktansvärd bladning av småländska, skånska och finlandssvenska = *host*jättebra, not*host*.

Igår reggade jag mig iallafall på Sveroks forum, och skrev ett inlägg ^^ weei!
Nu återstår att övertala mamma att jag får stanna heeela lajvet, inte bara en dag. This gonna be hard... Och dessutom har jag typ telefonfobi, jag hatar verkligen att ringa folk jag inte känner. Skitläskigt. Och jag måste antagligen snacka i telefon med både arrangörena för lajvet, Mille, och ev. gruppledare. Och att skita i lajvet är inget alternativ. I'm going, även om jag så måste ringa varenda arrangör... vilket jag hoppas att jag slipper. Och att grupperna är snälla vid små vilsna trettonåringar, och kan tänka sig att låna ut kläder...

Franskläxa med typ en miljon glosor tills imorron. Jippi. Not.

Blähä: för massproducerad äckelmat som tydligen får serveras till sveriges framtid, dvs. ungdomarna.... ^^
Tjohoo: För att matteprovet troligen gick bra, och för att jag ska få lajva! <3

Kram

/ en överglad Maddie ^^