Idag har jag ingen titel, för jag vet inte vad jag ska skriva om. Det finns mycket viktigt att skriva om, men jag vill inte. Jag orkar inte bry mig om världen just nu.

Ibland vill man bara skita i allt och säga att "allt går väl åt helvet ändå". Man blir så avtrubbad av allt sjukt man hör om. När jag hörde om ett nytt värdetransportrån igår skrattade jag nästan rätt ut. det är ju nästan lika vanligt som att Öster förlorar fotbollsmatcher (ja, öster suger). Eller om man läser om fallet Madeleine McCann. Man suckar och konstaterar att världen är sjuk. jag kan liksom inte ta in mer. Orkar inte bry mig. Blir inte rädd när man hör om våldtäkter som skett där man brukar gå själv. Eler när Irans president hävdar att det inte finns några homosexuella i "hans" land. Då blir man också trött. Det är väl ganska uppenbart att om det är dödsstraff på det gåt väl ingen runt och flashar med det? Nä, just det. Om man läser att någon skjutit mot ett disco mitt inne i stan på öppen gata suckar man och undrar vem som är så förbannat korkad. Allt blir på något sätt skitsamma. Igår stod två killa och slog på varann utanför utgången till skolan. Tror nån att jag orkade bry mig? Nej, det gjorde jag inte. Jag ville hem och sköta mitt. Man blundar för det man inte vill se. Raderar det nästan lika lätt som man trycker på delete.

Jag skäms egentligen för att jag inte bryr mig mer. Att jag inte påverkar det jag kan påverka. Att jag så sällan säger vad jag egentligen tycker när jag får chansen. Det är då jag borde säga allt det jag vill, men då fungerar inte hjärnan som den ska. Tankarna trasslar ihop sig och jag håller tyst istället för att försöka reda ut dem. Jag kan ju. Jag vet ju vad jag tycker. Men jag vågar inte.