Fredag ála Kent och MCR

Att sitta framför datorn en hel fredagskväll och lyssna på "depp-musik" hela kvällen ála "allt är åt helvet" är inget trevligt fredagsnöje. Men jag har ju lite anledning att känna mig lätt misslyckat, då jag inser att allt inte riktigt blev som jag hoppats i skolan (när blir saker egentligen det?), då det där med att vara utåtriktad och skaffa nya kompisar alltid varite lite knepigt för mig. Undrar egentligen varför, när jag väl känner folk kan jag prata oavbrutet i timmar... I allafall snackade jag med en tjej i klassen om det där som jag inte fick någon inbjudan till, och hon sa att hon inte visste. Tyvärr är jag inte säker på att hon talar sanning, eftersom de typ inte får prata om det. Skit. Man blir sådär lagom nerstämd och borta när man liksom inte vet var man har folk. I min förra klass hade jag inte heller speciellt många kompisar (läs 1 "bekant") och då roade jag mig med att sortera folk i olika grupper. Jag visste faktiskt rätt mycket om de flesta, speciellt tjejerna, men jag anar att de inte vet alls mycket om mig... Lustigt egentligen, att jag alltid gör om samma misstag. att jag är så kass på att ta för mig. Tragiskt att man aldrig ska lära sig, men allt kan ju ändras till det bättre. Jag kan ju ha fel och missförstått hela situationen.

Det var då helsike vad jag verkar nere, nu när jag läser igenom inlägget...

Lyssnar på: MCR - The ghost of you, Cancer och Kent - Dom andra, och Ansgar & Evelyne
Borde göra: Ta tag i livet och gör nåt bra av situationen typ skärpa mig, stänga av all deppig musik och möjligtvis gå och lägga mig.
Har gjort: Funderat. För mycket... Inte bra, speciellt inte när man är trött, allting ser så mörk ut då... ^^

Shit vilket emo-inlägg, nu får jag tamejsjutton skärpa mig ^^, och just det (o)schystisarna i min klass (nu måste jag citera Famous last words, igen...) "I am not afraid to keep on living, I am not afraid to walk tihis world alone". Alone är väl tydligen det ni vill att jag ska vara?

Tack för mig, over and out, och just det, Godnatt ^^